shakki

jag är så jävla lättköpt. Jag hatar det. Jag har förklarat att jag inte litar på folk, jag har förklarat att jag blivit sårad, jag har hållt mitt avstånd, jag har inte varit påträngande och ändå är detta värre än någonsin. Jag är uppenbarligen inte redo för detta. Behöver nog en rejäl semester, en paus.
Vart fan kom alla känslorna ifrån? All osäkerhet? All ångest? Panik skulle jag vilja säga. Jag vet inte ens om jag är speciellt intresserad....
Skriver det här för jag hoppas att du läser det och tar det till dig. Och såklart ber till gud att du inte nämner det för mig.
Bara så du vet, blir jag osäker så rymmer jag, flyr fältet eller kastar in handuken, kalla det vad du vill.

Jag behöver någon som får mig att känna mig trygg...

Ingen som typ har läst the game, vilken skitbok by the way

---

Ny dag imorgon. Nu ska jag bli glad igen. Ska inte låta bitterheten komma och bita mig i rumpan. The show must go on!

Imorgon
Salongen 10.00-18.00 Tivoli 18.30-00.00

På torsdag tänker jag bli full.

tog precis bort ett låååångt stycke text här... Det är inte värt det. En av oss får vara den mogna I guess